Tip to self: blogga aldrig när du är deprimerad och stressad.
(Det är ju dock oftast då jag anser att jag har tid att uppdatera.)
(Det har jag oftast inte.)
Resultatet? Ja. Jag ser här nu att min blogg utgörs av små spyor av gnäll, som i en kedja efter varandra. Mycket trevligt.
(Och så inser jag att jag, även nu, gnäller. Drar till med ett härligt, klassiskt bloggar-om-min-värdelösa-blogg-inlägg.)
Å andra sidan är jag ganska deprimerad och stressad. Inte för att jag är överväldigad av läxor och världens alla bekymmer, inte egentligen. Men jag lär mig aldrig av mina misstag. Blicken ständigt riktad framåt, mot bokparadis i London och flygbiljetter. Ja, fast jag kanske behöver arbeta lite för att komma dit också.
(Jag är helt ärlig när jag hävdar att min trettonåriga lillebror är mer arbetsam och flitig än vad jag är. Han gör klart sina läxor på löpande band. Ett litet pluggeni. Jag? Aningen naiv. Låter böckerna ligga och vila lite innan jag petar på dem. Glor på klatschiga musikvideor och läser politik och spanska istället. Drömmer. Uppdaterar bloggen. Tänker på söta killar.)
Nu ska jag kavla upp ärmarna och dyka ner i mina oälskade läxböcker. Nu. Nu nu nu nu nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar